Mellandagarna är ÖVER!

Det var ett tag sedan jag bloggade,men så är mellandagarna till för att  mest slappa och inte göra allt för mycket! Vet redan att jag falerar då,det är min allra sämsta sida att bejaka. Nu när huset mestadels är färdigt är det rätt svårt  att tänka om från renoveringshjärna till att göra något annat. Vi inväntar bra väder  för att kunna fortsätta med det som återstår med huset:)

Och på tal om väder,, dagen efter att Otto behagat återvända hem VRÄKTE det ner snö ,så illa att jag första dagen fick ploga ut Kapten med min Atos (ja det är ett snömonster)  och dag nummer 2 fick vi låna Hugos Jeep för att ens ta oss hem. Dagen efter det var det inte ens lönt att försöka använda vår väg,den fanns inte kvar. Vi får helt sonika köra rätt över fältet som nästan är barmark istället.

Otto,som inte alls bryr sig vidare om att han varit borta och likväl vill ut och skita (väldigt viktigt för honom,han flyttade ner till skåne för det)  gjorde så lika lyckligt som alltid trots snön. Jag satt klistrad vid fönstret de första dagarna när jag släppte ut honom igen,,,oddsen att han försvinner är små,,men ändå.

 Att få se sitt hus och sin tomt inklädd i vinterskrud  var en underbar ny aspekt på flytten hit,,man fick en hint om hur det kommer att se ut färdigt med enhetligt grönt runtom,inte lera som det är nu,,kan knappt vänta. Från detta fönstret tittade jag ut första gången och såg en utsikt som var värt dessa 2 åren av renovering,,

Lite jobb har hunnits med  dessa dagarna och vi börjar med Sofies "fars tös" i Braille,en liten hyllning till pappa som tyvärr ick bort efter många års kamp mot sin egen kropp.

Sen en liten mandalafjäril på en liten känslig vad:)

 Fortsättning på Magnus symbolistarm,en bra början på en helarm to be.

 Sen en brödrost såklart! med vingar,,av märket ODD,,för att så ska det vara!!

En fjäder på en tatueringsoskuld,taget med en enorm vädighet!  Har en smygande aning om att det blir fler tatueringar här;)

Över till Hårstatus ,,det trillar fortfarande som ogräs MEN det växer äen som ogräs i botten nu ,vilket har skapat en sorts,,champinjonfrilla !! Går och ser ut som ett svampmoln i håret,men det kvittar,jag är så jäkla glad över att det växer! Konkluderar med detta att jag tappade hår långsamt i ett år pgr av cystorna i livmodern,håravfall förvärrades av D-vitamin och diverse naturmedel, och sen en rejäl operation på det som kan sätta håret i paus/avfall,, så jag ska göra mig av med allt långt gammalt hår och få nytt. Jag köper det:)

 I lördags träffades möllegänget på Contan,lite i sista minuten so to speak. Det var planerat sen länge med tjejkväll hos Lisa men så bli hon och hela familjen sjuk i flunsan som går just nu,och vi fick ta en alternativ rutt:) GÖR inget,vi anpassar oss!

 Äntligen har personalen lärt sig att de kan bre på med pepparroten,som FÄN,så Sofi kommer ut med raspen personligen åt oss!! BARA FILA!!

 På lördag eftermiddag överfölls jag av ett behov att servera en full english,,för att jag nu kan!! Jag har en köksfläkt som tar den dåliga doften av bacon,,jag KAN steka i mitt hus utan att ALLT luktar stekos efteråt!! Jag har plats i min kyl,,jag har grejerna till att laga mat,jag har sittplatserna att bjuda,,jag ÄLSKAR vårt hus!!

 Kapten och Virus,något sletna,uppskattade baconfrullan,,stekta champignoner,vita bönor, äggröra ,surdegsbröd,apelsinjuice och kaffe,,,rrrrr

 På kvällen hade jag inte fått nog ännu och efter en shopingrunda på Emporia bakade jag kanelbullar:) Med mandelmassa <3<3<3<3<3

 Det blev en riktig slappekväll i soffan,,,med massa kärlek:)

 Dagen efter satte jag mig för att reparera mitt badkar. Gördlarna spände upp sig om och om igen och det började läcka,ngot jag inte uppskattade. det har fått massa stryk under de 2 åren vi renoverat,det går inte att förneka,hur mycket jag än skällt på pågarna har det satt på sin sida(big nono) fyllts med verktyg,släpats mm Det visar sig att gängorna på orginalbultarna  var för svaga i och   de smällde upp och lossade på så sätt gördlarna. Fixat hoppas jag!

 Otto hjälpte till.

 Otto är för övrigt VÄLDIGT kärleksfull och mån om att vara med ,lite om att han saknat oss under de 4 hemska dagarna,kanske lika mycket som vi saknat honom:)  

 OVER AND OUT!

OTTO ÄR HEMMA!!!

Dessa dagarna har varit totalt tomma på lycka,,maten smakar inte,,vinet smakar inte,,det enda som känns vettigt är att vara ute och köra  och leta efter honom,,vandra och kalla.  Ilskan som infinner sig när stormen är så hård att du inget hör och inte KAN vara ute mer är så överväldigande och meningslös:vädret skiter i vad du gör.

Om vi inte kan skydda oss mot kylan,vad kan då Otto på 2,6 kg:/?

Att Katt höll span hjälpte inte heller,,vi fick nackspärr av att stirra ut på  gården varannan minut,, Tillslut satte jag mig bara vid dörren och glodde,,,

 Vi vandrade runt Bjäresjö och runt Bjärsjöholm  och till min stora förvåning hittar vi det vackraste ödehuset på väldigt länge!! Jag vandrade in och ropade,och såklart för att jag var nyfiken. Sålänge man inte rör något eller saboterar bör det vara ok.

 Jag kan inte förstå hur man kan låta detta enorma hus förfalla?? Det är definitivt inte bortom räddning,allt måste göras om men stenen är strukturellt ok fortfarande,ingen tvekan om det! Bara kolla på utsikten!! Bjärsjöholms slott på ena hållet,,,

 Och det uråldriga slottet på andra sidan (som också det står hjärtskärande tomt:/)

Jagar någon ett hus väldigt nära Ystad kan detta vara en bra ide! Kanske,,om ägaren vill sälja då,,,

 De 30-40 rundorna med bil gav ingenting alls och frustrationen var total.  Vi anmälde till polis,delade på alla tänkbara sidor på facebook,delade på blocket,delade ut lappar,smsade alla i området med en mobil,vänner körde ut och letade (tack tack tack tack!!!!)  utfäste en belöning,kontaktade ett medium,och tillslut,en Id-hund som skulle hjälpa oss se vart han kunde vara ,och iaf vad han tagit sig för,,
Christrine från Höör med Porthos  kom till Bjäresjö kl 11 på måndagen och sökningen startade.

 Det var sinnessjukt intressant att se denna lugna jätten arbeta,systematiskt,säkert och lugnt. Det var så övertydligt när han tyckte vi gick fel,och när han behövde sniffa på Ottos borste igen sade han bara ifrån. SJUKT intelligent hund!!  Vi vandrade i ca 2 timmar i full storm(oh yes,jag hatar Österlens satans stormar) och jag fick flashbacks från när man var barn och envisades med att vara ute tills fötter kinder händer och röv var bortdomnade. Vi vandrade rundor tills Porthos tappade spåret vid Bjäresjörasten och  sen fanns det inte mycket att göra mer. Vi skiljdes åt och jag drog till frissan ,,
En minut senare ringer Christine och säger att hon sett en vit VÄLDIGT platt sak inte långt från vårt hem ,,,och mitt hjärta sjönk,,Kapten fick köra ut,,jag orkade inte se det.
Kapten kunde bara se 2 st väldigt platta fåglar och hoppet kom tillbaka. Så har det varit hela tiden,,hopp,noll hopp,hopp noll hopp,frustration,övergivelse,sorg,hopp,,den bergockdalbanan tål man inte så länge utan att det tär på en.
Vi åkte hem,,tog några rundor till,ringde djursjukhuset ,polisen,smsade fler grannar,ringde mediumet,,,Gav upp:(
Kapten var mulen,,jag var förtvivad,,,

 Så ringer plötsligt telefonen,,, ett hemmanummer,,jag tänkte att det nog är ännu en som vill tipsa om katten i Vellinge och svarar,,det är vår närmsta granne åt Marsvinsholmshållet! (röd  fyrkant på kartan,cirkeln är vårt hus,ovalen är där han sågs kl 21.00 på fredag kväll))  Hon säger det jag aldrig trodde jag skulle få höra! Ett litet vitt ansikte hade tittat iin genom deras glasade uterum där de satt,men deras hund hade reagerat och skrämt bort katten igen,, jag drar på mig vantarna på fötterna,startar Anuset med en lerig stövel,virar halsduken om handväskan,kastar ner en blomvas i väskan och ryter iväg de ynkliga 200 meterna till dem!

Efter att ha ropat så mycket  alla dagarna utan att få ett svar fick jag genast ett av hans säregna lite anklagande basmjau!  kom ut o hjälpte oss leta med ficklampa(hon vet ju hur huset ser ut) och minsjäl,,bara lite längre bort under poolhuset sitter Otto och ser lite stött/ övergiven ut!!

Jag bryter ihopa,,fulgråter och kastar mig runt halsen på kära granne med katt i famn och allt,,skakar i hela kroppen och vet inte riktigt vad jag ska säga,, Otto ,som vi trodde skulle vara rejält tilltufsad ,känns förvånansvärt pigg och hel,,lite magrare än när han försvann,men inte på något sätt i nöd,,, 

Kastar in honom i bilen och yrar nog lite så jävla överväldigad jag var,och grannen VÄGRADE att ta emot hittelönen,,,

Vi körde hem med en våldsmjauande Otto.

Han ät som en häst  i små stötar och spann,spann spann,,Han är väldigt kelen och tar varje tillfälle att stryka sig mot oss ,tacksam över att vara hemma.

Jag fick sova hela natten med mitt barn i min armkrok,som det ska vara,,, han drömde massa  och åt med jämna mellanrum,men kom hela tiden tillbaka:)

Katt har inte velat gå ut under hela denna tiden ,men så fort Otto kom hem ville hon ut,,och stannade ute en längre stund,,tillslut undrade vi lite var hon tog vägen (en minut har varit hennes max då hon är fet lat och bekväm  just nu)  och när vi kallade kom hon inte. Plötsligt ser vi henne sitta utanför ett annat fönster HELT off från vart hon VET man går in,,hon har aldrig försökt gå in där innan och det var övertydligt att hon också ville bli saknad och hittad;) Hahahaha vilka små minigenier;)

 Jag vill tacka ALLA som hjälpt till att dela och leta och bara peppa!! Oavsett hur detta hade avlöpt blev vi överväldigade av allas engagemang och värme,,jag trodde faktiskt inte folk brydde sig så om en liten katt,,men jag hade fel.

Otto är försvunnen.

 Det som inte får hända har hänt,,Otto är bortsprungen.

I Torsdags (nyårsafton åkte vi iväg i den godan tro att Katt var utomhus(hon hatar att vara inne när det smäller) och Otto inne,som generellt inte bryr sig.

När vi kom hem kl 3 på natten blev jag jättepaff att vi inte kunde hitta Otto någonstans och   gick oh lade mig med ett tungt hjärta,,sov som en kratta.

Fredagen kom och gick och vi såg honom inte,,vi körde rundor på vår sida 65.an och spanade i skymningen.

Lördagen kom och ingen liten puff vid dörren,,nu börjar jag bli riktigt orolig. Det är för första gången detta året bitande jävla kallt ute och det stormar,,som vanligt. Jag jobbar och hoppas hela dagen på ett mess från fredrik att han är hittad. Efterlyser på  facebook och får massvis med delningar.

Lördag kväll mitt i paniken ringer en man och säger att han sett otto vid plantskolan på fredagen vid 21 tiden,,vi kastar oss ut i bilen och anfaller Bjäresjö by som ligger på ANDRA sidan E65,,kattjävel:/

Vi kör rundor och går ropandes genom hela byn,så till den milda grad att polisen rullar in. Vi kan bara anta att det är oss folk har varit oroliga  för när vi krypkör.

Lördagen var en dimma,,vi kunde inte hitta honom,inte höra honom.

Söndag morgon vaknade jag 7.00 och väntade ursinnigt på att denjävla gryningen skulle komma,och sen flängde vi ut för att leta i dagsljus. Ännu en gång kom polisen.

Vi anmälde honom som svunnen  och sen stoppade vi lappar i allas brevlådor,ändrade efterlysningen till en med 1000kr hittelön så att folk skulle ge sig ut.

Det stormar fortfarande och är förbannat kallt,,hans tid rinner ut.

Han är mager som det är redan och det var ynka 3 veckor sedan jag var helt säker på att han skulle dö  på djursjukhuset,,och nu detta.

Sakta men säkert rinner hoppet ut  ur en och jag väntade tills Kapten åkt innan jag skrek ut min sorg hemma,,skrek och grät över tanken på att han hungrig och frösen tror att vi gett upp om honom. Han skulle bara veta hur många människor som kör runt och letar efter honom,ringer på dörrar lockar och kallar.

Tiden rinner ut,,,det stormar fortfarande,,

mitt lilla barn:(

Avsked av 2015

Så,,min stora hathögtid på året dök oundvikligen upp,och fira vill jag ju inte men om det bjuds på umgänge tar jag det gärna oavsett vilket datum det är! Vi startade hemma hos Sjögrens  med lite matlagning och viiiiin!

 Vissa går ut starkare än andra .Sanningen är att jag skulle jobba dagen efter så bilderna är något arrangerade.

 Vi klappade på en(yes you guessed it) oxfile från Linus föräldrars gård  och stekte på,,

 Rörde ihopa en rätt awesome pepparsås också. Följande 3 bilder är exempel på hur det KUNDE sett ut om Vera faktiskt hittat in i köket. Nu gör hon inte det merän för att hämta is till drickan så följande bider är även de arrangerade.

 En liten lätt förrätt på avocado löjrom och pepparrotsvisp  och hackad rödlök,,ja det var back 2 the 80:ies;) serverat på de vackraste tallrikarna på länge,en Versacheservis. Vera blev lite lös i magen när jag skulle bära dem,,

 Virus hade bakat surdeg och gjort kryddsmör som var awesom även det!

 Medans jag redde av såsen  tramsar sig resten av folket med KNIVAR!! Fattar de inte vad en bakelitvaran kan göra mot en Globalkniv?

 Det var fanimig inte igår jag träffade Nils och han var RÄTTså entusiastisk kan man säg! Hur lär man en  varan att inte hoppa och hur undviker man maskor i hosseböjsårna när hans klor kommer fram?  Nästa gång tar jag brynja på.

 Silvia bjöd på rött från Riedels Kobra,något hon var RÄTT upphetsad över. Låt inte bilden lura er,på insidan är hon en kolsyrepatron av lycka och känslor!

 Efter köttet och såsen var det tilltugg ,kaffe och dessertvin,något jag hoppar alltid efter en dålig dessertvinsfylla;) Sällan kan ett vin få världen att snurra så som ett riktigt kraftigt dessertvin,,och ungdomarna tror att man behöver droger!!

 Halv tolv marsherade vi ner för att möta upp Chris och Tobster    för att se på fyrverkerier. Jag har nog bara varit i hamnen en gång för 14 år sedan,,detta var INTE vad jag minns från då. Det var en uppvisning i alldeles för fulla minimalt klädda tjejer och stekarkillar med manbuns som  knappt kunde stå .I högtalarna skrålade någon kommunofficiel ett tal som ingen lyssnade på och det var allmänt,,,upploppstämning istället för det kärleksfulla nyårsfirande jag minns. Jag har troligen helt fel och för 20 år sedan var jag den lättklädda alldeles för fulla bruden som tyckte det var en bra ide att sikta på hela världen med en skakad champagneflaska. Ja,jag börjar bli gammal.

 Att fotografera i det mörkret var sådär lätt (min kamera vill inte som jag vill mer)  men när man använder blixt tenderar ansiktsuttrycken att ändra sig lite,,,lite till det mindre naturliga.

 Något jävla ollon lyckades få fyr på en bengalisk eld som han stod och viftade med i en jävligt tät folkklunga,,hur dum i huvudet får man vara? Jag såg  en massa brinnande nyårsfrisyrer passera revy för ögonen och vill mest därifrån t,ills Polisen dök upp riktigt pilsnabbt och tog den ifrån killen och förklarade för honom hur korkat det var.
Tack Polismän och kvinnor för att ni står ut med mänskligheten på deras sämsta dagar och för att ni gör det ingen annan vill!

 Så drog kommunen igång någon typ av musik i högtalarna som hade gjort sitt sista gig 94 typ och det skrålade sprucken symfonimusik ut över folket så högt att ingen kunde höra sig sjäv tänka. Inte för att många gick miste om mycket i det avseendet.

 Efter en stund startade de dock Lush Life av Sara Larsson och hela hamnen började gunga!Nu tänkte jag,,nu har de fattat. Fyrverkerierna de bjöd på var riktigt trevliga och när de efter 2 sekunders tystnad drog igång John Guidetti låten skrek hela hamnen av lycka!!,,,då var det slut,,,?  Hade de varit smarta hade de bett Frida sjunga den medans de sköt fyrverkeri  för att göra en bra grej av det,,men nej,när Ystad trodde att det började bli gatufest var det dax att gå,,

 På vägen hem till Chris och Tobster insåg jag att jag verkligen börjar bli riktigt gammal,, Tjejen framför mig hade en kjol som slutar ca runt venusberget och gick i den som om det var helt normalt att förfrysa fisken  och visa halva röven!? Är jag gammaldax? (har blurrat bilden för minimum igenkänning )

 Väl hemma hos Chris hälsade jag på de 2 underbara katterna och ett barn som var förvånansvärt odrygt;)   Där satt jag tills jag fick syn på Kaptens  ögon som vid 2.00 var ett snitt i en pastramiskiva ,inte en frisk glaskropp som  den borde vara och jag insåg att detvar en uppfriskande gångtur till körlings väg   var dax att gå hem.

 Det var rätt uppfriskande att få vandra hem genom ett väldigt levande Ystad kl 2.30  och få lite friskluft medans jag vallade Kapten. Från H&m till körlings gick jag troligen 1km medans han klämde in 3 km,rätt bra jobbat ändå!

 Förutom sjukt underhållande Snaps från vänner får man även lite  WF meddelande från vissa deltagare  som får en att grina rätt ut i luften!! Hahahahahahah

Det blev ett riktigt bra avsked av 2015  ,trot min motvilja mot detta,och nu väntar ett helt nytt år som ska fyllas. Det kommer att komma dåliga dagar,men ännu mer garanterat är att det kommer att  komma riktigt bra dagar med.  2016 vill jag fylla med mer hopp och lek med Möllegänget och massa roliga jobb och uppdrag.
Vi startar detta året så bra det bara går,i ett nytt hus vi bara älskar  sen tar vi det därifrån,utan alldeles för stora förväntningar men en massa massa förhoppningar:)!!