När man nitar sigsjälv med packtejp i öget!

Jag kan säga så mycket som att :den vassa kanten på packtejpen  är INTE gjord för att möta glaskroppen i ögat i full fart. 

Packade ett traderapaket och tejpen släppte just när jag skulle dra ut mer och det resulterade i att jag drog den i full sula i mitt eget öga. 

Först ville jag kräka så ont det gjorde,men så fort jag kunde öppna ögat såg jag att inget var blodigt (så förvånad man blir,för så ont som det gör borde där vara blod ,svett ,jord,mindre grisar och ett tjog ägg!!!)förstod jag att det inte var så satans allvarligt som det kändes. 

Jag tatuerade lite,jag gjorde mina dagliga bestyr,kom hen och somnade pgr av att ögat var så ansträngt. När jag vaknade kändes allt ok tills jag av ren vana gnuggade mig i ögat!!

Smärtan slog till som en bomb och tårarna sprutade.

 Jag funderade på o en bit packtejp kunde sitta kvar i ögat och med den nivån av smärta valde jag akuten. De kanske kunde skölja och se om där var något kvar. 20.20 satte jag mig i väntrummet med några få patienter  där. 22.20  fick jag äntligen prata med en levande människa och hon bekräftade det man redan vet,att de inte har någon ögondoktor på kvällarna utan hon fick ringa till Malmö. Malmö sade att jag borde komma in. Jag fick inte köra själv,jag kunde inte be kapten av orsaker och sjuktransport kunde köra 01.15  ,,,,inne i malmö tidigast 2.00,träffa läkare och bli kollad och hem 06.00 .Kan inte boka av kund då det var en överraskningstattoo på hennes födelsedag. Jag fick chansa.

 Jag bestämde att jag tog med mig antibiotikasalvan och ögonlappen hem  ,lappade om migsjälv  och försökte sova för att sen gå t Ystad på morgonen igen. De få timmarnas skillnad + sömn borde inte göra situationen värre. Det blev en satans natt,,antibiotikasalvan gjorde så jävla ont  att jag inte kunde somna,och jag har fan sovit genom sjuka smärtor!  Sent om sider somnade jag och morgonen efter kändes det så så mycket bättre!  Jag är så IN I HELVETES tacksam att jag fick behålla min syn,,så fort tejpen  slog in i ögat  förstod jag hur stora effekter det skulle ha om  jag faktiskt blev blind på ena ögat. Tänk så en liten vardagsolycka kan ge en extrem tacksamhet för livet!!!