Vilken dag,, vilka viner!

För en gångs skull hade jag en ledig lördag  och vi startade den med att  kolla på strongman finalen i Ystad Hamn,nere vid Världens Ände. Det är EasyGym som anordnar det och  jag kan lätt säga att det är INTE samma sak att se det på TV som att verkligen sitta där och HÖRA muskelfästena  gå av på killarna som sliter otroliga tyngder  för att bevisa vem som är starkast detta året!  Vi kom lite efter 11.00 och fick se Farmers walk med vikter på 153 kg st!!

Vädret var väl så bra det bara kunde blli och det tog inte många minuter innan vi insåg att trots spf 50 skulle vi bränna oss idag! 

 Vi satt genom stocklyft och drag av skitstor lastbil ,tills det faktiskt bli för varmt och vi inte orkade sitta  där mer.  Det var fantastiskt roligt att få sitta där och se dessa killarna kämpa ,den  väldigt välorganiserade tävlingen och allt folket som  hejade på ,och detta kommer jag  inte att missa igen(har missat flera år)  om chansen ges nästa år!

 Som en  liten referens till hur stora dessa killarna är kan man säga tt när det masseras finns det ingen bänk som håller för denna tyngdkraften,utan lastkajen och mindre barn som extravikter är det enda sättet!  Dessa killarna sniffarn ammoniak och pissar glutamat!!! Ja,,jag tror ni förstår hur  fett det var;)?

 Efter det åkte vi hem och skulle piffa oss,och Kapten som vart lite inspirerad av strongman tränade lite och testade efter det lite skjortor,,jag vet inte vem som kommer att ha ondast imorgon,,skjortan el Kapten.

 På kvällen var vi bortbjudna till ett vänpar som vi bara egentligen  känt så ytligt som facebook bekanta,men det var  till ära av deras goda vän David Blyth,en skräckfilmsreggisör från Nya Zeeland  som hälsar på en blixtvisit ,och jag var  spänd,,spänd på vad kvällen skulle ge i form av besökarantal,mingelgrad och  ja,helt ärligt,om vi gick bra ihopa med dessa människorna vi egentligen  aldrig hade träffat i sociala sammanhang. Kapten uppvisade klara tecken på att inte riktigt ha ångan uppe,men det sket jag i,till Skivarp skulle vi!

 Det visar sig att oro var den sista känslan jag behövt känna. Prästamöllan bjöd  varmt in ,som en gammal faster du älskar men inte sett på en herrans massa år,och värdparet ,,,ja hade jag inte vetat bättre hade jag sagt att vi känt varandra i åratal. Vädret visade sig fortfarande från sin bästa sida och  det var lätt att knapra på lite salami och dricka bubbel  i trädgården med edn fantastiska utsikten.

 Vi satte oss sen i Davide och Birgittas lusthus för  en lätt middag..lätt men i alla avseenden perfekt. Kött,grillade grönsaker och himmelska såser. För er som inte vet är Dvide Italienare och Birgitta smaulänning,men här är det ladyn som lagar maten och Davide som skänker in vinter. Då han är sommalier OCH jobbar med vindistribution var det några himmelska viner vi fick äran att smaka på ikväll,kombinerrat med La Bubbas fantastiska matlagning OCH intressant konversation från Davids sida ang Nya Zeeland bland annat.

Som en mal till flamman kan inte Virus låta bli att bara pela lite på grillen,,its a man thing;) 

Ser det  inte ut som in riktig inredningstidning ? Bara perfekt i varje tum,,, och det smakade lika gott som det ser ut kan jag lova.

 Som sagt,,viner för ca 1500 kr flaskan serverades och jag kände mig otroligt priviligierad att få sitta här denna kvällen och delta i allt detta. Så oväntat,så verkligt.

 Vi gjorde det stora misstaget att beställa en taxi till kl 23.00,, vi VISSTE inte i ärlighetens namn hur det skulle vara(stor fest med 50 pers o mingel i 2 timmar enbart ) ,och som de svennar vi är tog  vi det säkra före det osäkra och bokade en lagom tid. Jag kanske är glad för det imorgon kl 6.00 när bilen styr mot Degeberga samlarmarknad,men ikväll kände jag att taxin kom för tidigt,att vinet just börjat träffa där det skulle och att jag kunnat babbla till kl 3.00 inatt,, Ett magiskt sommarminne mitt ute i fälten i Skivarp,strax brevid himmlen,krönt med ett glas ren kärlek .

Stort tack för denna kvällen Birgitta och Davide  ,den kommer jag att leva på länge!

Laser och återuppbyggnad.

Det är fantastiskt så mycket det är att göra nu,och jag satt tillockmed hos frissan igår och ritade på nya projekt! Faktiskt en rätt bra tid att skissa lite avslappnat på! Jag har  just startat den långa processen av att maila in de sista på listan från 2016  och det är så fantastiskt mycket kvar att göra att min dröm om nedkapade bokningsdagar känns väldigt avlägsen just nu!

Ända sedan första lasern har vi varit på och harvat lite på Skölds arm,men  tribaldraken han hade på armen var så hårt körd att den stod ut från huden en behörlig bit OCH påfylld,och det gjorde den extremt ovillg att försvinna,plus att Sköld inte heller var så villig att komma och lasra sig,,det gör förbannat ont helt enkelt.  Så efter 5-6 år  sade vi att det nu var dax,det blev inte bättre än såhär och att vi helt enkelt får arbeta med vad vi har, 

Sagt och gjort,och eftersom han springer omkring med armen (OCH foten) i gips tog vi det lite försiktigt  så underarmen inte svullnade för illa i paketet. Vi har en ordentlig sittning till på oss för att täcka den gamla draken men även fixa mitt eget jobb som vi gjort för en massa år sedan. Tack gode gud för att man blir bättre,och jag erkänner gärna att där är en del jobb jag gjort som man lätt skulle vilja ha en chans till på;)  

 Helhetsbild på Sköld,,som för 2 veckor sedan råkade ut för en MC olycka och klarade sig så fantastiskt bra ,,har skällt behörligt på. honom för detta och avtvingat löfte om att aldrig upprepa detta.

folk trillade mellan stolarna här!!

Så har  datorer och jag än en gång inte klickat som vi skulle och Sabinas grymma insats trillade utanför bloggen!! Vi gjorde en  gaaaanska rejäl underboob/magtatuering på henne och hon låg stilla som en sten genom hela denna tortyren! Jag är mycket impad och älskar verkligen resultatet. Det är inte för inte som  man själv funderar på att få sitt eget lilla kors utbyggt;) 

 Även Dexter trillade lite mellan sprickorna och  får också vara med på detta inlägget. En kungsmal/locust (jag blandar lite som jag vill minsann)  som påbygge till facklan och familjevapnet   och  ganska snart har vi en helarm av detta:)

Samlade jobb:)

Så har jag samlat lite  jobb från de senaste veckorna   och vi börjar med Müllern  som fick en svala med ramslök och lite grafiska mönster bakom hummern:) 

 Ulrika har en svanktribal som hon inte direkt ogillar men som såg lite  tråkig ut i all sin ensamhet,så vi piffade upp den med ett par större hibiscusar  som sträcker sig ut från svanken:)

 Kerstin ville ha en fjäder på sidan av magen där hälften är blommor av hennes val och en liten text. Huden på sidan av magen är väldigt känslig och  om man då har burit ett barn där inne ,ännu mer känslig,så det är otroligt svårt att tatuera och blir väldigt ilsket rött som nu tatuering,men sen när det är läkt blir det mjuuukt och slätt igen:)

 Kaptens tvillingsyster fick en ros på skuldran som lite fortsättning på en gammal tattoo vi gjort på hennes arm för en herrans massa år sedan;)

 Nicklas ville ha ett lite ovanligare "porträtt" på sina barn,deras silouetter i den thailändska solnedgången  , glada och skrattandes,,ett jäkligt roligt jobb som är lite annorlunda  från vad jag brukar få förfrågningar om:)  Massa svårt att fotografera detta jobbet då Nicklas blödde något magiskt.

 Åsa kom tillbaka efter mååånga års uppehåll och behövde en liten pepptatuering för att få lite ro i sin själ och jag hittade på den separerade rosen med det tröstande budskapet jag själv också älskar,för nog är det väl så att vad vi än får för hinder i livet  så kommer de att passera  tids nog.

 Sen hade vi Oliver med Far som ville ha vars ett anatomiskt hjärta med mor och far skrivit i dem och  så blev det! Underbart  rolig dag med dessa 2 kockarna som verkar ha ett fantastiskt fader-son förhållande.

 Sen knep Jennygumman en avbokningstid och vi bestämde att hon skulle få lite grafiska blommor på ryggen:)

En sommarens varning.

Ja jäklar ja,, så fort sommarmånaderna infinner sig verkar det som att folk anfalls av tattoo-mani och därmed lämnar allt vett bakom sig. 

Jag kan inte räkna hur många människor som mailat i Juni månad och som tänkte passa på när de ändå är i Ystad eller "jag är ledig nästa vecka så då hade det passat att göra en helarm"

Jag vet att jag sagt det förr men det tål att sägas igen. VAR FÖRSIKTIGA!!

 Om man drabbats av ett plötsligt behov av en tatuering för att man sett en del på stan eller stranden  ,är det rätt stor riska att många fler gjort detsamma.Att det sen är högvatten i tatueringstrenden innebär att även de  mindre bra studiosen redan sedan innan  har ett par veckors  väntetid,de bra ett halvår  och de riktigt bra några år. 

Detta innebär att de riktigt dåliga mycket väl kan ha en månads väntetid och det låter ju bra,men skenet KAN bedra! 

Om man då tycker att en veckas väntetid är allt man står ut med kan man med rätt stor säkerhet räkna med att man får ett resultat därefter.  Visst det kan finnas de studios som har en avbokning och man har tur,men för guds skull kolla upp  studion du väljer innan!  

Denna trenden kombinerat med att vem somhelst (ja även du) kan öppna en tattoostudio om ni bara har en godkänd lokal(vatten,värme,engångsarticklar och god ventilation)  och en tatueringsmaskin. Det innebär inte att de är bra på vad de gör:

VI  HAR INGEN INSTANS SOM GODKÄNNER VÅRA JOBB!

Detta är bara en liten tankeställare till er som går i funderingar  och inte riktigt vet hur det brukar se ut i tattoosvängen,precis som jag själva hade varit helt lost inom andra yrkens rutiner.

Det sitter i resten av livet,bra som dåligt. 

Hörby Marknad 2017 ,this is how we do it 20 år senare.

Varje år när jag kör ner lite snabbt för att springa genom gatorna,lukta på en langos,inte köpa 10 olika kryddor jag inte använder och handla marknadsgodis som vi sen slänger,då tänker jag på förr när man faktiskt festade skiten ur sig ,då Hörby Marknad var den största happeningen på året . Det händer inte längre,man måste jobba,man bor inte längre on sight ,allt blir meckigare mm,,,,men DETTA ÅRET!!

Detta året satte vi ut för att fira,,fira svunna tider och se om det fortfarande går att göra Hörby?

Off we went!

Jennygummans snälla farbror sjutsade oss till Hörby där vi mötte upp med Clitorin och Christine!Det var såklart nedpackat lite dricka och gotte för en dag på Hörbys gator,detta inkluderade då Imodium och antibiotika.

 Det blev inte  mycket hängande på gatorna ,,marknadsstånd  var mycket intressantare förr?  Jag kunde gå i timmar och handla allt möjligt smäck som jag DÅ tyckte var grymt bra,,,nu plötsligt finns det verkligen inte något jag gärna handlar?  Det skulle vara en kukballong om det inte varit så uppenbart möhippigt,och vi behövde ingen hjälp med att se ut och låta som en flock kalkoner,så vi vandrade förbi även detta praktståndet.

 Istället satte vi oss i parken vid Samrealskolan och pratade och grinade,,videosamtal med diverse barn och makar och allmänt  nice i solen!

  Vi insåg efter ett slag att våra samlade styrkor vad det gäller vandrande apotek troligen kunde underhålla en smärre armé  en längre tid!! Hahahah att vara  40+ är inte så lätt som man tror mer! Mellan våra imodium,spasmofen,antacider,ipren allergitabletter,kalcium och engångslinser ser vi ut som en lite snyggare knarkarkvart!!  Hahahahahah min inre  hypokondriker kände att jag var i gott sällskap!

 Mellan midsommar och Marknad har det bara  stormat och regnat,men  samma gud som är framme och räddar Raggarna på Cruisingen ,är  framme och rättar till vädret även för Hörby Marknad och det var  otroligt skönt att bara hänga där i parken framför Bajamajorna och liksom ,,slappa,,lukta  på folk och låta sådär lite för mycket,,precis som när vi var 18. Jag har dessutom ett svagt minne av att sist jag satt i den parken ,18 och snygg som få(snygg=full) hade jag ett hundkoppel på mig?!! Jaja,,jag var 18 och störig,den typen av störig som mitt 40-åriga jag hade velat strypa med sin egen navelsträng,och detta ska jag försöka komma ihåg hädanefter  när jag blänger på svårt störiga fjortisar ;)

 Jag tror faktiskt det var ca 20 år sedan jag festade med Carolin,och det var troligen i Hörby,,vilka tider,,idag är jag ganska glad att dessa tiderna inte infaller med allt för stor frekvens,för mitt huvud är fyllt av bomull och tolvfingertarm. Måste varit tunnbrödsrullen m kräftor,,måste ha varit den.

 När  lampoljan tagit slut och Jenny började få ADHD gav vi oss ner på det pyttelilla tivolit och gjorde det vi kom för,, Jenny satte ETT  bud på chokladhjulet och vann storvinsten och så var det gjort,,över till karusellerna.

 Eftersom vi nu är lite mer kärringar än för 20 år sedan enades jag om en karusell som såg lagom farlig ut ,men som även lät alla våras rövar få plats(Christine inte inberäknad,hon kan klämma ner sin spionröv  i en kaffekopp) och eftersom Nyckelpigorna inte fanns i år fick det bli Draken,snäppet under Balder och Nersläppet  i farlighetgrad,en balledanbana byggd utan spott och papirmaché ,en attraktion så dödlig att dess  oskyldiga yttre bara förhöjer känslan av  oundviklig död och doften av  gammal ångestsvett!

Ja herrejävlar,,jag förklarade för barnet bakom ,som för övrigt tittade på oss som vi kom från en annan planet ,att om han får något varmt och mjukt i huvudet under färden är det antagligen bara en av våra  kollektiva 8 silicontuttar och att han kan lämna den i biljettkiosken efter åkturen sen.Hittelön betalas inte ut.

 

 Efter dödens åktur  gav vi  chokladhjulet en chans till,men  no dice,jag fick låna Jennys  vinst för att posera med,,notera hur jag Chuck Norris style  kan få vad som helst att se ut som ett vapen ( this one is for you Jonas!)  Inte för att 2 kilo choklad med sylvassa kartongkanter är ett dåligt vapen, faktiskt att föredra framför vilken handväska somhelst.

 Clitorin hittade en peruk hon kunde gömma sig bakom,en rätt bra idé om man inte vill att någon ska känna igen en! Jag  lever ju efter den villfarelsen att om inte jag känner igen DEM ,känner inte dem igen MIG! Det visar sig vara fel,, än en gång stod jag som ett fån när två personer pratade med mig som om jag känt dem hela mitt liv och jag kunde inte för mitt liv känna igen dem.


Här tar jag än en gång tillfället i akt och förklarar att jag är ansiktsblind,,på riktigt. Jag kan träffa dig massa gånger,men har du solglasögon,keps eller bara bytat hårfärg KAN jag inte känna igen dig. Oftast kan jag inte det ens när du inte ändrat på något. Det är extremt jobbigt och jag förstår att jag kan verka arrogant,men jag känner verkligen inte igen er:/ Jag säger ju såklart detta till folk,och hoppas de förstår,men jag flaggar här för att jag INTE vill vara otrevlig,där är bara nåt fel på mig;)

 På vägen ner till Nya torg fick jag en herre med papegoja framför mig och jag undrade lite förstrött om Papi inte får mindervärdeskomplex av motivet på tröjan,eller om det faktiskt är så att herrn tror han köpt en vithövdad örn som bara behöver växa till sig lite?  Kraftfoder och god uppfostran ska få rätt på detta smärre problemet.

 Eftersom INGEN på torget hade utskänkningstillstånd tvingades vi sätta oss på Valentinos,men inte med det sagt att det var en dålig grej,de har renoverat som FAN och det ser riktigt riktigt bra ut där nu!  Kan rekommendera en kik in på denna före detta rätt skabbiga pizzeria  som nu vuxit in i kläderna och är en riktigt fin Pizzeria/ restaurang! Maten kan jag inte  säga ngt om då vi bara drack,men jag vet att deras kebabrullar var sjukt goda förr.

 Där satt vi och såg lättillgängliga ut,snygga som få och bara väntade på att bli uppvaktade,,förstår inte alls att det var sån torka på det området?

 Fast så hände det,,Corey Taylor kom och joinade bara sådär!!?? I Hörby av alla ställen! Who knew.

 Man får se mycket på marknad , en gosse med en jättekuk tex,,inget man ser sådär en vanlig onsdag. Bara i Hörby ,,bara i Hörby.

 När  klockan plötsligt blivit 10 på kvällen  var vi alltså tvungna att dra till Hotellet,det egentliga och obligatoriska målet. Vi släpade med Corey för att,,ja  för att vi kunde?  Man kanske kan få nån  fet backstageaccess  bara för att man har en kändis med sig,vem har inte velat stå bakom lastbilsflaket när Pedalens pågar spelar tex? Ja nu kunde man ju göra det ändå,Corey eller ej,för bajamajorna var placerade där ,så det löste sig ju brilliant ändå. Detta året ,as a joke ,hade de fläktuppvärmda bajamajor och någon tyckte det var en bra idé att sätta den på fullt spett så bajamajorna buktade som en svullen mjölkpaket av den uppbyggda värmen kombinerat med ångorna från uppsamlingstanken. En rätt underhållande grej om man tagit med sitt luftgevär,mindre underhållande när man som dam skulle parkera sin tankers på ringen som var uppvärmd bakelit och  få torrsprickor i hela området.

  Vid detta laget brydde vi oss dock inte så mycket om torrsprickor och  brännmärken i apan,,det var underordnat  de viktigare sakerna,och som för att motverka torrsprickorna i fjäset intog vi mer dricka. Lite brister fanns i den planen ,men vid detta laget  kunde vi inte se dem,,de är desdå tydligare idag.

  Bakom oss satt en äldre herre med slapp ring (möjligen har han suttit en längre stund i Bastumajjan) och lite då och då fick man liksom skyla sina borrar från doften av hans gaser. Detta hindrade inte mig från att dricka,,filtrerat,och det är ju  så mycket bättre. Efter en stund frågade farbrorn om jag var muslim,,, "Ja" sa jag och kastade en kinapuff  under hans bänk och vrålade "Allah är mäktig". Nä,,nä det gjorde jag inte,men  det kunde ha gått så om jag bara haft en kinapuff,en tändare och en ryggrad. Jag fick be Corey skydda mig och Christine då farbror blev lite för närgången och började klappa på oss.

 Så slutade vår kväll i Hörby då min älskade Kapten skulle hämta oss  och han som vanlig dödlig var tvungen att jobba idag:) 

Ja,när jag skriver om Hörby hånar jag det lite,,men faktum är att jag saknar det. Jag saknar dess gator och folk och att känna sig hemma i sin lilla by. En sanning som många vuxna inser är att ingen stad är bättre än någon annan även om den inte är så het och happening,och man finnr sog oftast återvända till dit man kom från senare i livet. Det är folket i staden som gör den  till vad den är,inte dess location eller storlek. Hörby kommer för alltid att vara  hemma och hur mycket jag än må skämta så tycker jag att det är smått grejt här;)

 over and out!