Dag 5.

Fem dagar,,har fortfarande inte fått samtal från vet trots tre påminnelser hos dem. Ringde in i fredags och ville prata med en Vet så de kan förklara för mig vad som eg hände och fick en sekreterare som var en röv. Hon var kall och hård i tonen och frågade stressat vilken Katt det gällde ,Rickard eller Otto och jag sa Katt,,där fanns minsann ingen katt och när jag förklarade med stora knölen i halsen att vi fick låta henne somna in i Onsdags säger hon "Jaha,då ligger hon under makulerat!" 

Och där bröt jag ihopa igen,,Hoppas hon själv blir behandlad så när någon som betyder något för henne blir "makulerad".

Ingen ringde tillbaka. Påminde igen i lördags,,ingen ringde tillbaka.

Påminde igen idag och väntar ännu en dag på att de ska ringa. Har väl inga större förhoppningar.

Mulet väder idag och riktigt dåligt,,det påverkar som fan och man halkar tillbaka till "vill inget" mode. Vill bara ge upp och inte finnas kvar mer,och jag vet att de känslorna är par av sorg  och inte allvarliga(det är bara en känsla ,ingen plan) men egot säger att det blir lättare om man bara får sluta existera.  

Kämpar vidare med vardagen och försöker andas,,en dag i taget.