Sidvyer, senaste månaden

tisdag 20 juli 2021

hälsostatus

 frågan är väl om inte benskörhet är att föredra framför detta helvetet?

Fick som bekant rådet att fortsätta på Hyrimoz efter senaste besöket  och det gjorde jag. Två sprutor in och det är övertydligt att jag blir mycket sämre när jag tar dem. Nu lägger vi till en snygg inflammation i höger armbåge och höger hand, dvs den är snart helt utom bruk då axeln är värre än någonsin. 

Till det vänster hand ,höger höft och ryggraden plus två anklar. Detta då när jag går på 1600mg anti inflammatoriska per dygn och Hyrimoz som ska stoppa detta. 

Min sömn är helt åt helvete ,dels för värmen men också för att jag vaknar massa gånger om natten av den sjuka smärtan i axeln när jag rör på mig.

imorgon ska jag ta nya prover för sköldkörteln och jag ber till de goda gudarna att jag  har vettiga siffror(el allra helst helt vansinniga så det bedöms att jag bör få Lio igen) 

Mitt hår faller i drivor igen och jag behöver powernappa en massa och livslusten har helt runnit ur mig. Ser liksom ingen mening med livet längre och det kommer INTE från mig utan från kroppajäveln. Känner igen den känslan från så många gånger innan på sneda siffror.

Har bett om sprut tid IGEN och det är fantamig så jag hade behövt en hand att få hålla denna gången. 

To be  continued.

På Lio fick jag mellan 6-7 timmars djupsömn per natt,nu ser det ut såhär:/ Väcker mig själv konstant när jag vänder mig pgr av denna enorma jävla smärta.  Lägg till kraftigt håravfall och synförändringar på detta. Märker själv hur trist i humöret jag börjat bli och förlusten av livsglädje. 





onsdag 7 juli 2021

hälsostatus.

 Jo men livet leker. 

Tappar hår i drivor igen ,tröttheten smyger sig på, leder och rygg krampar på trots dubbel medicinering ,mitt hjärta bestämmer sig för att gå ner så pass i puls att jag inte kan hålla mig vaken (47) och en total hopplöshet har sänkt sig över mig. Livet känns inte värt att leva längre. Nu är det inte JAG som känner så utan min kropp men det blir lite jobbigt när vi bor i samma byggnad. 

Är fortfarande duktig och springer minst 4 dagar i veckan ,maten har jag även stenkoll på ,går upp i vikt ännu. Detta gör att jag inte kan ha annat än panik inför semestern,, den som eg ska innebära lata dagar och gott att äta och dricka, men om jag släpper minsta lilla på denna regimen kommer jag att explodera i vikt och som det ser ut nu inte ha en chans att gå ner den igen. 

Har inte vågat mig på kortisonet än , har kämpat så med att få ordning på hormonerna det senaste året att jag är ytterst tveksam till att tillsätta dessa  igen. Tanken att bara starta på lio igen har slagit mig men nej,,när de är slut och jag inte får fler behöver jag göra denna resan igen och det har jag ingen lust med. 

med noll hopp om räddning.