Tänka sig att världen är så liten? Igår tatuerade jag Thomas,deltidsbrandman och snickare,men tydligen även gammal vän till flera av min familjs gamla vänner,även mina föräldrar:) Sjukt roligt och lite jäkla otippat! Det var en ren fröjd att ungås med Thomas en hel dag och jag tror inte att det blir sista gången;)
Sommartider är i övrigt inte alls min bästa tid. JUst nu är jag på årets botten hittils då alla leder i hela kroppen ger sig. De är lösa,ostabila,stela och sjukt smärtsamma. Går på full dos medecin och kan inget mer göra nu. Knograna slåss om plats i handen och de som inte är påverkade förlorar kampen MEN då kom jag på världens bästa lösning!!! Tejpar man fast en boll i handen tvingar den liksom ut knogen och släpper på trycket!! Geni.
Och slutligen,när vädret suger,allt gör ont och det är lite svårt att uppskatta livet infinner sig en helt mjuk liten kurrande birma vid ens öra,,,balsam för själen på alla sätt:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar