Drömhus

Jag har en stor stor tomhet i magen som inte på något villkor vill försvinna.

I detta skedet i mitt liv är jag så redo jag kan vara att gå vidare till nästa stadium,att inte söka inspiration utomlands ,i Prag eller andra ställen,utan att faktisk bo i det jag drömmer om.

Hur svårt ska det vara? Är det så att vissa människor inte kommer att kunna få sin dröm uppfylld någonsin? Jag ser ju folk där ute som faktiskt har lyckats med det tillsynes otänkbara,och utan att de då har skuldsatt sig i generationer framöver.

Jag kan inte köpa ett nytt praktställe för det har vi helt enkelt inte råd med,mycket pgr av att bankerna inte litar på egenföretagare,men mest för att jag inte tänker sätta mig i en skuldfälla på flera miljoner när det faktiskt finns hus där ute som behöver min kärlek och omvårdnad.

Jag håller på att bli galen av längtan och jag vet faktiskt inte vad jag tar mig till om det inte dyker upp ett kärlekshem snart.

Jo,förlåt det var en lögn. Jag vet exakt vad jag gör.

Jag dör lite,bit för bi  i mitt hjärta tills drömmen bara var ett minne blott och jag inte längre har kvar den gnistan till något.

Snälla gode vadförnåt somhelst,säg att det inte blir så!!!!!!!!!

Är någon synsk? Kan någon ge mig en hint om vad jag ska ta mig till?