Sidvyer, senaste månaden

måndag 2 mars 2015

15 nya knutor och ingen operation,,,

Måndagen morgon dök upp varesig jag ville eller inte ,kl 5.20 smög jag upp för att antasta kaffekokaren och ge mig iväg till Kristianstad igen.Var på magnetröntgen i   i fredags och uppskattade kanske inte så att behöva köra denna vägen 3 ggr på  e vecka,men de tär för en bra sak.
KCS  är ett monstruöst bygge där det nästintill är omöjligt att hitta.Man tror halvt om halvt att tanterna på britar i korridorerna heltenkelt sprungit vilse för 20 år sedan o gett upp kampen!
Man får en remiss och en vägbeskrivning ner till provtagningen där ett 30tal människor väntar. Smidigt och raskt fick jag dem tagna,och 20 minuter efter att jag skulle vara där var jag färdig med det jag skulle. Nu återstod väntan. Klockan var 8.20,,, 
 Jag fick YTTERLIGARE ett långt formulär att fylla i,det måste vara det femte av sitt slag nu,och sen fick jag vänta,,igen
Blev mongoförkyld i lördags och mådde som en ren k#k där jag satt och frös och vallade om vartannat. Kl 10 blev jag inkallad till  Dr Ingrid Laike,en hurtfrisk kvinna i 45-50 års åldern. Jag undrade lite förstrött var Mats var som jag träffade först,,nä han tjänstgjorde inte ,så ännu en ny läkare ,och detta hattandet mellan olika läkare istället för en husläkare,eller åtminstone samma läkare i samma ärende kan inte gagna någon alls.

 Efter en snabb brutal plågsam gynundersökning pratar vi lite om förväntningarna,vad som ska göras och  lite historik. Hon läser som i förbigående att jag har gjort en MR  och kan inte hitta resultaten,,det är då för att den gjordes i fredags och detta är måndag. Hon ber mig gå ut och vänta på sjuksköterska medans hon springer ner på MR och kollar på bilderna.
Sjuksköterska kommer efter 20 minuter och ska prata med mig o morgondagens OP,,och då susar doktorn fram igen och ber  mig följa med.

Hon hade tittat på plåtarna och sett YTTERLIGARE 15 myom,,,förutom det som är 6,5 cm i diameter som jag ser utifrån så är hela paketet tydligen fullt av knölar och hon kan omöjligen ta bort dem då blödningsrisken är enorm.
Jaha?? Vad fasen händer nu? Jag undrade om det inte bara är bättre att ta bort skiten,det har gått knappa 5-6 år sedan jag opererades sist och nu har det ökat lavinartat med chokladcystor som grädde på moset. Hon ville inte,jag var tvungen att prata med min man först,,
Vi har pratat,,,länge,,, 
Hon ville inte.
 Hon vill att jag ska gå på en medicin som krymper dessa knutorna så att man säkert kan operera bort dem och minska risken för blödning. Men sen då? Det jävla sämskskinnet till livmoder jag har kvar efter det kommer inte att vara dugligt  att bära ett barn med 2 rejäla operationer bakom sig och en minikonisering,så är medicinerna bara ett test? De är så nya att de knappt finns på markaden,och jag antar att de vill testa dem på en väldigt myomproducerande patient,och då är jag perfekt.

Omtumlad och bölandes som en gris ville jag veta vad fan,,ja vad fan? Varför är det lönt att spara den? JAG vill inte!!
Myomen kommer att komma tillbaka ,medicinen kan du inte ta om du vill bli gravid,livmodern kan troligen inte bära ett barn full term,och jag ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT PÅ ATT HA ONT!!!!!!!!!!!!!!!
Medicinen hjälper inte ett skit mot endometrioserna och chokladcystan,så de kommer att fortsätta finnas och göra skitont,detta ska jag alltså härja med i 3 månader till och sen opereras för att SE om det blir bra,,,

Jag var tom i bilen på vägen hem,,arg och förtvivlad. Som jag laddat inför detta,,som jag velat bli av med tjockmagen,smärtorna,uppochnervänd livmoder,håravfall mm mm,,,och sen blir det fullt stopp. Om 3 månader har de ju sommarsemester,då händer inte ett smack. Hon lovade en op innan detta men ja, som det har varit förr är ett löfte från sjukvården värt  en 50öring för det mesta. Sist strejkade vården i 6 månader och efter det hade de sådant kaos att de glömde bort att följa upp på operationen. Att ens komma i kontakt med sjukvården har varit väldigt svårt ,att hålla upp med medicinen för lederna och att rensa i schemat så att  jag kan vara ledig i en ynka veckejävel och kunna hålla vernissage,,,det bli lite för mycket.
Jag fick iaf förklaringen på varför jag hade lite dödsdrömmar och varför jag så starkt trodde på att donera eget blod,,det var på håret att hon tittade på plåtarna.

På vägen hem blev valet så lätt,,jag skulle stått på mig och bett dm kapa bort den sjuka biten som ALDRIG har medverkat . från det at jag var 14 har jag svimmat av smärta på grund av den värdelösa köttsvampen som sen bara orsakat skit i resten av  mitt liv. Hade jag inte haft möget hade jag åtminstone vetat att det fanns noll chans de senaste 7 åren att bli gravida. Jag är så arg nu att jag vill skrika,,,
men vem skriker man på ? 
Gud?
Den jävelen finns inte.



3 kommentarer:

Erika sa...

Det låter helt jävla sjukt rent ut sagt! Hur mycket ska man behöva utstå för att själv få bestämma när det är nog? I slutändan borde var och en få ta beslutet om att ta bort något som orsakar så mycket smärta och problem! Hoppas innerligt du får rätsida på detta någon gång!
Stor kram

Anki sa...

Men jisses! :(

Pixi sa...

Sänder dej en massa styrkekramar, tack för din ärlighet.. 💜💜💜