Det har varit en hel drös hälsostatuser som bara har varit brun ångest och det är nog så jag kan beskriva hela mitt gångna halvår ,iaf i den avdelningen.
För första gången sedan detta brakade loss i september har jag haft en vecka med bara 2 dagar av lätthanterlig salt törst och allt har börjat lugna ner sig! ja inte lederna men de skiter jag i,det är salt törsten jag inte kunde hantera och den är sakta men säkert på väg bort! Vad har ändrats? Jo B-12 och D-vitamin i strid ström! antagligen har jag inte kunnat ta upp b-12 i ok doser eftersom tarmen varit så hård och krånglig och det har den varit för att jag inte har haft d3 i systemet!
Var på ett nytt läkarbesök igår och han ville ge mig en månadstablett på 50000ug,, hahahha nja sade jag ,jag tror jag håller mig till mitt dagliga intag då jag blev råsjuk på 100ug innan;)
Jag har fått tillbaka livslusten oh är inte lika rå trött längre.Sover fortfarande som fan men det har sällan varit jobbigt! Nu håller vi tummarna för att detta löser sig!!
9/3
Var ändå jävligt nöjd med dr.Majid då jag tyckte han lyssnade och inte dömde ut mig som den googlare jag är. Det föll ju lite då jag får ett personligt brev att han glömt att ta mitt D3,det som troligast är problemet i allt detta och att han tycker mitt pressade T-3 är ett problem.
Han bifogade dock provsvar och det intressanta i det är att mitt b-12 är HÖGT!!!!! Här trodde jag ett tag att inga av mina hår mineral analyser går att lita på då Kobalamin alltid varit genom taket sen första gången jag tog ett prov 2015 och sist jag fick prata med privat läkaren Erland i Malmö indikerade han att jag låg på gränsvärdet,,jag var såklart helt inne på att det var en BRIST,, för högt v ett vattenlösligt vitamin är så så svårt att ha. Fel. Jag ligger högt som fan i det och det händer inte ett skit om jag tar mer.
Tröttnade på att gissa mig till vad som är snett och köpte en burk multivitaminer. Jag är så jävla korkad ,men tänkte längs linjen :om jag saknar något kommer kroppen att ta åt sig av det och inget annat.
Tre timmar efter intag var jag så katastrofkass i lederna att jag ville gråta. Allt svullnade upp och jag kan bara precis glömma det . Slutar genast.
Tröttheten är fortfarande mildare ,saltsuget har på något sätt gått över till att vara ett tryck över halsgropen,,nästan som halsont men ändå inte.Får se vart detta leder.
Ger inte upp men tröttnar som fan på migsjälva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar