kortisonsvullen och en burgare senare!

Dagen D. Hela natten drömde jag mardrömmar om Lunds lasarett,och tidigt imorse var det dax. Som vanligt underskattar jag vägen in till Lund och alla idioter som finns på den så en timme tar det INTE till Lund från Svempan,bara så ni vet det med.

Stressad som vanligt parkerar jag på P-huset  Granaten,dvs det som ligger halva vägen mellan lund och Ystad och påbörjar den långa joggingen  mot Reumatologen. Väl där står det en hemlig lapp att Mottagningen har flyttat till hus nr:22,, tack. Vem i hela helvete,mer än dem som jobbar där,vet vilka nummer husen har!!?? Jag sket i hemliga lappen och gick in ändå,och kom rätt!

Skulle träffa en läkare som heter Johan Karlsson,som mystiskt nog bröt på ukrainska(el nåt slaviskt sätt, misstänker att de kidnappat Johan och ersatt honom med denne killen)

Mycket nogrann och väldigt mån om mig och min urringning,satte han  2 sprutor i 2 leder och sen var det färdigt!! Ingen smärta alls!!!?? Alla har stirrat upp mig över detta,helt i onödan:)!

Jag tog min urringning och gick,till Stanislavs lättnad,och upptäckte att jag  skitit i att betala i P-huset! Man KAN parka i källaren där,chansa på att P-lisorna skiter i just det huset  och komma undan gratis. Det kan man även om man forcerar bommen,men det är lite barnsligt,och aldrig med en Atos.

Nu är mina fingrar stela och svullna,men ändå ack så smärtfria,något jag glömt hur det är.

Sen för god forms skull ville jag visa er hur världen ser ut uppifrån taket på en lastare,för er som aldrig kommer att få chansen. Here it is!