plågan av en tavla,steg för steg.

 Jag startar alltid med att hänga upp duken,om jag inte har en färdig idé. Inga skisser ingen planering,jag baramålar lite vad som kommer till mig(på det minst djupa sätt ni kan tänka er! Om jag skulle använda svåra djupa ord i detta inlägger ber jag om ursäkt,försöker i all möjlig mån vara helt okonstnärlig i min approach) Började på ngt som i mitt huvud INTE skulle se ut som en pittögd smurf med en båt i håret,men på ngt magiskt vis vet man aldrig vad slutprodukten blir. Så snart jag kan lära mig det kommer det att bli riktigt bra tavlor!! Har även svårt att få acryl att göra det jag vill att den ska göra. Kommunikationsproblem tror jag.

Bestämde snabbt att jag hatar smurfar och började måla över henne med lite annat skojs,och sen fick jag tillbaka umfet igen,,detta kan bli roligt tänkte jag i ett svagt ögonblick.

Lite resor och födelsedsagar kom ivägen för den,men sakta fick den upp lite färger och former,,

 Och ändå,,jag målade över,på fram och tillbaka,ångrade mig startade igen tog fram övertäckt och sket tillslut i den. Mammas uppfostran om att man INTE låter så dyra saker skrotas gjorde och gör alltid att jag inte bara skiter i dem,och jag gick på den med attityden "det kan inte bli värre"
Det kan det faktiskt.

 Men ännu ett krafttag samt att skita i att den bör bli färdig snabbt  (samt mongobra dokumentärer)  gjorde att den nu är färdig!

 Och ja,,jag ska skaffa en bättre kamera,,har tappat denna i marken men det ÄR den bästa partykameran ever så jag håller fast vid den lite till;)