Jag kör numera runt och blänger på hus och önskar att de var till salu ,och de som är till salu blir jag bara arg på för att de är så förbannat fula!
Har då i 3 dagar försökt få tag på mäklaren som säljer drömhuset,men han skiner med sin jävla frånvaro,och jag kan alltså inte ens få tag på han för att lägga ett bud om jag nu skulle vilja det. Underbar marknadsföring.
Kanske måste jag lära mig min plats och anpassa mina drömmar? Kanske ska jag inte sikta så högt att jag blir besviken på allt under det?
Vet ju att svaret är nej,men det är svårt när det mesta går emot mig.
En dag kommer denna kampen att vara över och jag ska glatt då visa er mitt hem och mitt hus,så får vi se vart jag landade,just nu vet jag faktiskt ingenting,och har noll planer.
På tal om drömmar och nostalgi så gjorde vi mer på Michaelas pappa arm,ett gammalt vintagefoto på en bil och en liten pojke,som skymtar bakom en sirenkvist.. Sirenen ser ni inte här för den finns på andra sidan av hennes sketasmala arm;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar