Jag är INTE avis på dekilona dessa människor kommer att kämpa ed i resten av livet,men jag är avundsjuk på deras resa,på uppenbarelserna de får under vägen, En människa som känner sig så hopplöst fet och värdelös att de lika gärn akan äta lite till,får helt plötsligt upp ögonen för att utmaningar och målsättningar kan ge dem samma tillfredställelse som ett mål mat. Bättre tillfredställelse dessutom:en seger varar hela livet ett mål fettig mat varar bara tills det är slut,de negativa effekterna varar kanske också i ett helt liv.
Jag blir förbannad på folk som säger att tjockisar är tröga äckliga och dumma,,,de har bara inte fattat. De har inte fattat att de själva har beroende de inte kan stoppa:spel,sprit,droger,sex,shopping.Men de flesta av dem missbruken kan man dölja ganska bra om man bara kämpar,det är bara fetman man inte kan dölja,och egentligen är det ju det MINST skadliga beroendet man kan ha i ren påverkan på omgivning och existens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar