Skit ner dig kroppajävel:reumatikergnäll

Morra spotta och  fräsa.

Jag börjar tappa hoppet om livet.

Jag vet att det låter seriöst och lite överdrivet,och det ÄR överdrivet,men WTF,,jag har inte nått 40 än och jag har problem att ta mig ur sängen.

Det har kommit till en gräns då nästan var del av dagen är en kompenserande aktivitet. Låt mig försöka demonstrera :

Vakna och sätta sig upp i sängen en bra stund.Försöka öppna ögonen. Vänta på att tårvätska ska börja produceras,försöka se. Detta tar i vanliga fall runt 5 minuter ,ibland länge. Går jag en runda kommer den igång,problemet är ju att man får gå blind.

Försöker greppa öronpluggar bettskena och telefon och det gör plötsligt hysteriskt ont då händerna är som stela klövar. Minnas att man råkat knyta handen mitt i natten och vrålat i sömnen.

Sitta upp blind o fumlande. 

5-10 minuter av fumlande,sen kommer de igång. 

Blippande med luren för att vakna,,det är SVÅRT att vakna när ögonen inte vill öppnas,det naturliga är att hjärnan bara lägger sig ner och slumrar till igen.

Försöka ta sig upp. Ska inte ljuga,de flesta morgnar är det ok att komma ur sängen,sträcka på sig är dock inte att tänka på,ryggraden är som en stor inflammerad falukorv. 

Gå ner för trappan. 

Jag har ett vänsterknä som låter som en köttkvarn,medans höfterna inte alls vill göra trappmomentet.

Gå baklänges,,visa fisken för sommargästens,skita i sin värdighet.

Försöka greppa tandborste,försöka greppa strumpbyxor. Hoppas att Kapten är hemma så kan kan knäppa klänning bak i ryggen,på morgonen går det inte på några villkor att nå bak.

Köra in till gymmet.

Gymmet:

Cardio går för det mesta bra,man känner sig lite för och har för det mesta ont i fotleder höfter och ryggrad,men det går,det är bara ett mumlande ständigt blåmärke som någon petar på.

Resten av gymmet gör jag på indobrädan. Har jag tur går det att lyfta något de första 15 minuterna,håller koll på knogarna så att de inte svullnar för mycket.Greppa hantlar och kan sen inte veckla ut handen mer.

 Efter 15-20 minuter är det bara plågsamt att ens tänka på att lyfta eller greppa ngt. Värmer upp på brädan och känner av om båda eller bara ena höften är angripen,,oftast bara vänster. Sträcker ut på rygg för att mjuka upp övre del av rygg,huggande vansinnig smärta som går över bara man envisas,,eller så brister något,det vet man aldrig. Försöker göra övingar. 

Resa sig upp från golvet/brädan:behöver hjälp eg,men rullar ograciöst eller sjukt långsamt av/upp. Bäcknet har pressats ut av min egen tyngd och det är svårt att ta ett steg. Det rättar till sig efter en 30 sek av att bara stå och se ut som om man sket på sig i sista repsen.

Överhetta eller frysa så att det knappt går att gymma,lite beroende på om någon öppnat dörren eller inte,jag kan inte svettas,jag fryser sjukt lätt.

Höger fot ger upp lite då o då utan förvarning,,haltar till omklädningsrummet.

Jobb:

I bästa fall är jag pigg hela jobbdagen,men i perioder sitter jag och dumdräglar framför datorn så trött jag är(som nu)och har lite panik för att jag inte riktigt kan samla mig. Kämpar.

Jobbar en hel dag,och händerna har samverkat skitlänge nu så det ska jag inte ta med i beräkningen. Färdig med kund,förlamande trötthet sänker sig. Tack gode gud kan jag fortfarande samla mig så pass att jag inte har några problem med jobbet.

Hem.

Handla mat,bära ut kassar,ångest över att behöva handla något tungt,klarar inte av att bära kassarna med köttklubbor till händer.

Somnar  nästan i bilen på vägen hem.

Laga mat(alltid) ,äta,,

Arbeta vidare på vilket projekt jag än har,hoppas att jag inte somnar i teckningen.

Lägger mig i soffan för att slappa de sista 20 min innan vi lägger oss,kommer knappt upp pgr av ryggen.

Händerna börjar svullna lagom till kväll och tandborstning,,,borsta tänder som ett mongo.

Lägg till att allt kliar pgr av den äckliga jävla psoriasisen och att jag konstant drösar hud helt utan att jag vill eller kan göra ngt åt det.

Starta om från början.

Nä,,det är inte så konstigt att jag inte vill mer.