När man väl har tagit ett beslut och låter Virus veta detta är det som att sätta ett godståg i rullning,att stoppa det är inte ens lönt att försöka. Formex 2015 och jag tänkte att det var dax för mitt första besök eftersom Diket Design skulle vara där och ställa ut sina grejer,bland annat då Hybrisporslinet ,och eftersom Virus och Lena har svart bälte i att besöka Formex passade jag på att åka med dem!
Inte kunde väl jag ana att det skulle bli HELA kitet!!!
Lite lagon innan det var dax fick jag reda på att det även skulle gås på GALAmiddag,och klänning och skor skulle införskaffas.
Jag raidade room 1006 på Emporia,de hade 50% på allt och då går det minsann an att handla där,annars är jag de facto för snål;)
Kitad och redo hoppade jag och Vera på planet till Tokholm. Lika snabbt som vi hoppat på och lyft ,lika snabbt fick vi landa igen eftersom blixten slog ner i flygplanet!!!
Inte riktigt så dramatiskt som man ser på film,men oavsett så är man inte så jävla tuff på 4-5 tusen meters höjd;) Kan tacka min anala förmåga att sträckglo dokumentärer om flygolyckor och diverse andra väderfenomen för att jag inte flippade,vet att det för det mesta är helt safe att träffas av blixten. Kapten hanterade detta med ett stoiskt lugn och satte ner flyget,förklarade lugnt som bara en norrländsk filbunke kunde och sen bytande vi snabbt plan,bara för säkerhets skull:)
Vardagsedge;)
Vi installerade oss på Sergel Plaza och testade galaoutfiten. Ja,det krävs lite stilcheck för att få till den rätta kombon,och Veras fick minus 3 solar,,,
En snabb lunch någonstans i stan (utanför Berns) med Cosmo.
En halstrad råbiff till detta (halstrad råbiff,,aldrig ätit,men det funkade!)
Till min förundran hade hotellrummet DEN bredaste fönsterkarmen i universum ,och tvärs över satt stackars kontorsarbetare och slavade vidare i sin tristess. Då bjuder man på en kläomshow,,såklart,,,tänk vad ett ynka par Cosmos kan ställa till med:/
Linus,magsjuk sedan tidigare på dagen var inte lika frivol som vi var ,utan antog James Bond mentaliteten. Stiff upper lip och en järnhård koncentration för att inte spy räddar de flesta situationerna.
Som sagt Room 1006 blev räddningen inför galan,och jag valde en slät svart Hugo Boss i siden och ett par vansinnigt sköna Versace i svart krokodil,,eller bältdjur,,,
Stiff upper lip fortsätter,och fördrinken i baren blev ännu ett kollage av 2 fnittrande damer och en gentleman som knappt öppnade munnen;) Känner man Virus förstår man hur ovanligt detta är;)
Så var det showtime. Galamingel med 120 pers jag aldrig träffat förr i mitt liv,och jag inser där och då att jag vet hjärtstoppande lite om design och märken och jag försökte allt jag kunde att bara komma ihåg namnen på alla de jag skakade hand med. Vera var som en väsande teleprompter i ena örat,namn,företag,position,,,,, Ett stort leende och ett helhjärtat försök är allt man kan göra. Kan hoppas att jag inte gjorde bort mig för mycket.
Själv var jag inte förberedd på att JAG borde ha en slags position,och efter en stund läser jag i programmet att jag minsann är designer;) Hahahaha något obekväm i denna titeln gjorde jag mitt bästa för att inte verka helt bortkommen. Vera och Linus täckte upp där jag tappade bollen,,,stora bollen.
Galamiddagen hölls ute på Vinterviken,Markus Aujalays ställe,ett hisnande vackert lagerhus konverterat till festvåning/restaurang,och det var inte svårt att känna in sig i den underbara brusande stämningen.
Först var det formell prisutdelning till leverantörer säljare butiker och designers. Intressanta dynamiker och nätverkande trädde fram i hela tillställningen,och nu mer än någonsin inser manvikten av kontakter. Till bordsgranne fick jag den guttiga Björn Friman:)
Hungriga som en flock får satt vi och trevnadslog,medans allt vi egentligen kunde tänka på var brödet som stod framför oss,och smööööret,,, Markus själva var in da house trevligt nog:) Tänk att han ser längre ut på TV;)
Förrätten var en enkel toast skagen med löjrom crèmefraisch och rödlök.
Någonstans där i förrätten var det allsång och Vera passade på att fota när jag sjöng,,,ni får själv tolka vad jag tycker om det.
Huvudrätten var ett stycke magiskt fint kött med potatiskaka och en pepparsås. Såsen något megapepprig,men köttet var till perfektion:)
Efter detta blev det efterrätt och ytterligare lite lekar och allsång,och vid halv ett på natten hade vi fått nog. Vi var så trötta av en lång dag att tillockmed Virus följde med hem halv ett,ett slags guinness rekordögonblick. Tackar Önska så oerhört för att jag fick smyga med och se en glimt av allt ni gör och jobbar för och ett stort tack för att jag får chansen att träffa alla dessa fina människor:)!!
Frukost på hotellet morgonen efter,,på väg ner hittade vi en oroad dörr,,,. Vi stannade och samtalade med den och kunde tillslut lugna ner den. Ja,möbler behöver också kärlek och vägledning.
Vi tog oss till mässan med en taxichaufför som undvek polisen,något han kommer att ångra,det såg vi till,,,uppskattar inte rattfylla.
Väl inne på Formex var det all buisness. Vi letade först upp Dikets monter och blev sådär varm i hjärtat av att se mina grejer där,,,helt,,,ja,,varm:)
Efter det går man runt och kolar ytterst lite,jobbar desdå mer. (inte jag då) Virus och Lena minglar,knyter kontakter,beställer och anordnar. Efter 3 timmar av detta var jag platt, Virus var i sitt esse!
Om ni funderar att besöka formex,så kan ni sluta fundera och bara göra! Jag har nog aldrig sett så mycket olika inredningsdetaljer ,doftljus,kläder,lampor,,,,,,you name it,,det fanns där.
Det som skiljer denna mässan från många andra är att ytterst få av montrarna var "slarviga" eller oengagerade. Alla hade ställt upp och pimplat sina montrar snyggt,men så är det också en designmässa och allt annat där hade varit underligt i sanning.
Jag gjorde en högersväng in i himmeln ,och sprang på Voluspa montern. Jag inser att jag saknar så många av de nya ljusen ,men det är fixat,från och med ganska snart har Önska Sjögrens en rejäl monter med Voluspa! Vera och jag stod länge och valde ut en massa vackert så att er vår blir väldoftande och lätt:)
Strax innan jag var tvungen att åka hem landade vi i Globalmontern. Om det är något jag uppskattar så är det en riktigt bra kockkniv. De halade fram den bästa de hade,,,jag kapitulerade;) Hahaha Om jag saknar ett par fingrar om ett slag är det Globals fel,inte mitt!
Sammantaget om formexmässan var det ett magiskt äventyr som jag ALDRIG trott jag skulle få uppleva. Det låter ju knäppt,vemsom kan köpa en biljett och gå in,men riktigt så enkelt är det inte. Man jämför sig själva alltid med var man kom från ,och i mitt huvud är jag fortfarande inte mycket mer än Stina Nyman,nyss utgången gymnasiet,mobbad,osäker,white trash ,ingen stil,ingen riktning. Det kvittar hur länge jag än jobbat,hur mycket jag än sett,varje ny grej är som en knappnål på kartan av vad jag ALDRIG trodde jag skulle få se eller göra. Gala middagar,slutna samfund ,designmässor,,,,allt är en dag i taget jag aldrig kommer att glömma:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar