Förändring.
Jag är inte en människa som gillar förändring om det inte är jag själv som tagit initiativet till den. Gör någon någonsin det?
Som så många gånger i studion har man konstaterat att esteter är närbesläktade med autister på så sätt att de är extrema rutinmänniskor som kan skapa de mest fantastiska grejerna men inte hålla koll på sina egna skosnören,och den autistiska sidan av oss hatar någon somhelst ändring i det fasta schemat.
Jag tror det är dax för förändring i min värld,dels de jag kan göra själv,och dels de som redan påbörjats utan att jag velat eller ens kan påverka dem.
Vissa saker kommer alltid att vara samma,dvs jag. Att lära sig av sina misstag är nog så viktigt ,men att stånga vidare mot vindmöllorna utan att vika från sin tro på att de en dag kommer att falla är minst lika viktig,för vem vet,om Don Quijote inte varit galen kanske han jämnat den jävla väderkvarnen med marken med bara en häst och sin järnvilja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar