Igår satt jag och kollade på Poltergeist utav ren uttråkning. Såg att den skulle gå och spelade in den. Jag kommer ihåg att jag tyckte den var otroligt obehaglig och jobbig att se på första gången (den gjordes 82 så jag tvivlar att jag såg på denn är jag var 5?) och satt igår med spänd förväntan (minus de lökiga specialeffekterna).
Naturligtvis sög den.
Kommer ihåg att jag skrämdes halvt ihjäl av John Carpenters "mörkrets furste" när jag var ca 12-13?
Bestämde mig genast för att aldrig kolla på den igen efter igår . Vissa saker vill man bara hålla sådär obehagliga i ens sinne?
Man kan inte riktigt säga till ett barn att det är på låtsas,,att monstrena inte finns,för har du som barn en gång sett dem så finns dem,oerhört verkliga i ditt huvud.
Jag vill behålla dem så verkliga:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar