Mässor,,no more.

Tänka sig att till sommaren har jag jobbat som tatuerare i 13 jävla år.

Jag är långt ifrån redo att lägga mig ner och dö inom yrket,men jag måste erkänna att det har blivit mer eller mindre svackor på vägen rent mentalt. Pressen att alltid prestera dag till dag,och sen väntetiderna på det gör att man ibland blir rädd för yrket och ansvaret. Det går oftast över till nästa morgon och man måste lite på att man klarar det helt enkelt,men tankarna flyger och tviveln kommer ALLTID att vara där!

Förra året efter sista Meltdownmässan i Trollhättan (som bestämde jag mig för att inte göra fler mässor alls. Meltdown är ändå den trevligaste bästa mässan där är,speciellt för besökarna,familjevänligt,mycket att titta på och i stort sett en jävligt rolig mässa.

MEN,,

Jag har gjort mina 10 hundår på mässor som består av att:

Packa ner allt du har i studion och inte glömma en enda komponent,då är du rökt.

Köra många mil för att sen släpa ut britts,väska, backdrop mm och montera upp skiten igen.

Båsen är oftast 2,5x2,5 m  max och för det mesta får du inte plats med en brits ens,vilket gör att du får sitta som en kråka och tatuera folk sittandes som kråkor i flera timmar. 

Musik är där ju alltid i en mässlokal,och om de för ovanlighetens skull spelar lagom högt och bryr sig om kvaliten på musiken (dvs inte loopa Mustach i 2 timmar) är där alltid något geni till tatuerare som tycker att "JAG vill höra MIN musik,och det vill  alla andra med" och har sedemera släpat med sig en jävla boombox som de gladeligen spelar sin egen musik på( och ingen har en vanlig musiksmak ala P3 utan det blandas hardcore,dubstep,hiphop,speedmetal och punk allt i en härlig blandning). Tänk då att du delar lokal med ca 80 egon (det inkluderar  mig då såklart) som tänker likadant,så det är inte ovanligt med 5 olika musikkällor vrålhögt OCH en speaker som har 120dB  i pipan som hojtar  från scen.

Shower pågår ju för det mesta och oftast sänker de ljuset då,och struntar  sen i att höja det.

Arbetstimmarna är mycket längre än vanligt vanligen 12-22 fredag,12-23 lördag och 12-19 söndag,jämfört med mina vanliga 11-17 fredag och 11-15 lördag.

Framåt 19.00 på kvällen har du diverse fyllon som springer runt,spiller öl i dina pärmar,stöter till britsar och snor saker (stöld har inte hänt mig men väl andra)

Sen ska man betala för hotell och hoppas på att någon har ngt att äta när man äntligen kommigt från mässan vilket oftast inte finns. 

Fyllefest på hotellet då massvis med jävligt mogna folk gör vad de kan för att vara så orginella de bara kan,typ våldta ett piano,trasha ett hotellrum och i allmänhet vara wild and crazy till kl 5.00 på morgonen vrålandes i korridorena.

Sen ska du köra hela vägen hem söndag kväll ,lasta av allt i studion dagen efter och "vila" en dag för att sen gå på vanlig rutin.

Det är inte som förr att folk kunde komma in och spontant ta en tattoo (vilket är bra iof) utan de flesta tatuerare är nu förbokade med saker de har koll på och vill visa upp på mässa och tävla med,dvs för de vanliga besökarna blir det helt enkelt tråkigt som  och lite meningslöst. Bilderna man har med sig har de sett på nätet och i övrigt,,att glo på tatueraren du är intresserad av att få jobb från smäller inte så högt.

Inte allt är dåligt såklart,alltid roligt att träffa bekanta och se andras fantastiska jobb,brottet i rutinen och shopa saker såklart;) Den lugna efterfesten i lobbyn på hotell Swania i Trollhättan kommer jag alltid att sakna,om än inte personalen på hotellet som vill hem och sova;)

Så kontentan:

Att sitta i ett minuskult mörkt  bås extremt obekvämt i ett JÄVLA liv,omgiven av fyllon som konstant frågar om jag har tid att fylla på deras trajbal på armbågen,hungrig och trött med begränsade tillgångar inom studioutrustning (tex spegel stencilapparat kopiator)  för att sen gå rätt  till rummet efter ett glas vin (festar inte om jag ska jobba dagen efter) och lyssna på mongon i korridorer är jag rätt färdig med.

Jag har insett att JAG  har blivit en gnällig tjärring som aldrig har tyckt att det var speciellt coolt med detta,bara en enda lång stressklump som nu är upplöst.

Beslutet sitter bra i min mage:)